Det är mycket prat om personer och politik. Ett stort fokus på partiledare, partistyrelser och fd. politiker som gör karriär. Men det finns en grupp medborgare, vanliga människor, som gör en monumental insats för att upprätthålla vår gemensamma värld. Fritidspolitikern.
Det är inte ovanligt att man hör om "ni politiker" eller hur mycket det kostar med politiker; att politiker inte lyssnar eller att de har det så bra. Det är väldigt få i vårt land som kan leva på politiken, än mindre människor som gör karriär eller struntar i att lyssna.
I Sverige har vi 290 kommuner. Låt oss säga att det i snitt finns 6 st nämnder och att dessa i snitt har 9+9 fritidspolitiker. Det blir 31320 fritidspolitiker i Sverige (exkl. landsting, partiaktiva osv). Varje nämnd har i snitt 7 möten per år som i snitt håller på 3 timmar. Inför dessa möten finns det gruppmöten, på låt oss säga 2 timmar. Sedan ska det läsas handlingar under i snitt 1½ timme (kanske någon ringer något samtal). Så ska personerna ta sig till mötena och hem, låt oss säga för två möten i snitt 3 timmar. Det blir då 2 082 780 timmar bestående av att sätta sig in i svåra och viktiga frågor för våra kommuner, i regn och rusk ta sig till möten. Ofta med optimism och engagemang diskutera frågor. För er som undrar så motsvarar det drygt 1000 heltidstjänster på årsbasis. Den enskilde fritidspolitikern lägger, bara för möten i facknämnd, drygt 10 heldagar per år. Till detta kommer alla partimöten, fullmäktige, samtal i kassakön, insändare, kampanjarbete osv.
Dessa 31320 människorna är inte framavlade politiker, det är "vanliga människor" (om man nu ska köra skillnad på människor). Många har jobb eller pluggar, många har familj, många har rika fritidsintressen utanför politiken. De har, ur den stora massa som vi tillsammans utgör, tagit steget fram, sträckt upp handen och sagt: "Ja, jag är beredd att ta ansvar".
Dessa människor ger av sin tid. Visst, vid sammanträde i nämnd utgår ett mötesarvode. Kanske effektivt 60 kronor i timmer för den tid som människorna lägger ned. Politik är att vilja, och engagemang är nödvändigt.
Så i all förvirring kring storpolitiken, ta en stund och tänk på de omkring som ger så av sin tid, det kan vara en granne, en arbetskamrat, en annan förälder på dagis eller i skolan. Kanske en sambo, maka eller make. Det finns många osjungna vardagshjältar, oavsett vad de har för politisk övertygelse.
Jag önskar dock att det vore ännu fler människor som under någon del av sitt liv fick uppleva vad det är att vara fritidspolitiker och ta ansvar för vår gemensamma värld.
0 kommentar(er):
Skicka en kommentar